Backen

Det känns som att jag går uppför en lång, brant backe och så fort jag tycker att det börja ljusna för mig så ramlar jag ner i botten och måste börja om från början igen, och att detta sker om och om och om igen...

Hur länge ska det här fortsätta?

Orkar inte mycket längre

Nollningen igår!!!

Igår var då den fruktade nollningen som jag varit sjukt nervös inför hela veckan. 
Man har ju hört massa rykten om allt från att äta mask till att få välja mellan att dricka vodka eller ett glas med fiskblod och fiskdelar i.
Antar att vissa människor försökte skrämma upp en lite, men jag hade bestämt mig iaf, jag skulle gå på nollningen.
Vi slutade halv två och nollningen började vid tre vilket betydde att jag fick vänta ensam i skolan i drygt en timme.
Som tur var hittade jag Madde och Malle och vi satt och pratade rätt länge tsmns med några från hotelresaurang. Det var mkt trevligt;)

Vid tjugo i tre började jag gå för att möta upp en tjej från klassen för att jag inte riktigt hittar till Apladalen.
Fick skjuts på hennes cykel så det gick lite fortare, sen mötte vi V och vi började gick tillsammans och hjälptes åt att spreja varandra med hårsprej alla möjliga och omöjliga ställen så att det skulle ge något sånär skydd mot det som skulle väntas komma.
När vi kom fram var alla rosatröjade treorna i klass SP07B där och vi skulle sitta i en ring (som en nolla, precis som det vi är sa dom xD), varannan trea varannan etta . Sen skulle vi resa oss upp säga vårt namn och samtidigt göra ett "crazy move". Det var sådär lagom pinigt och sen helt plötsligt börja dom bjuda på chokladbollar! Vi vart nästan chockade och ingen av oss vågade äta i början (trodde typ dom var förgiftade eller nåt xD!) men när treorna åt så gjorde vi det med.

Sen band dom ihop oss i benen två och två  och vi skulle börja gå någonstans och samtidigt började dom spruta vitlöksvatten och hälla ketchup och senap och sirap och rapsolja på oss. När vi sedan kom fram så kom vi till en "äng" (vet inte vad jag ska kalla det) och en stor kulle med en presenning på. Doften slog emot en som om man gick in genom en tjock vägg och det är nästan omöjligt att beskriva hur illa det doftade!

Vi skulle rulla oss nedför backen, sedan in genom en såndär hundtunnel och göra en kullerbytta ner i en babypool och sedan ta med oss en grisknorr uppför backen, jag vet bläää! Grejen var inte att det äckliga var grisknorren, utan att det på presenningen var gammal kattmat, ruttna ägg, mjölk och massa annat äckligt som jag knappt vill veta vad det var för nåt.

I tunneln var det hundmat och sniglar och det äckligaste var i babypoolen där det var någon konstig sörja som luktade apa.

Medans man gjorde det och väntade på sin tur så hällde dom tomatpuré och knäckte ägg i håret , hällde mjöl och linfrö i håret och ännu mer vitlöksvatten på en!

Trots att dom gjorde detta så hade jag riktigt kul och dom var riktigt trevliga och snälla och gav en vatten om man ville ha det eller hjälpte en att torka av ansiktet om man fått nånting i ögonen eller nåt.
I slutet fick vi avlägga en ed om att vi alltid skulle älska och ära SP07B och lova att aldrig ha sexuellt umgänge med varken en teknikare eller naturvetare. Varken analt oralt eller normalt xD Dom sa lite mer oxå, men vart lite halvyr av all doft att jag inte kunde hänga med riktigt:)  

Jag tvekade otroligt mkt innan, men jag är jätteglad att jag var med, för det hade känts som att man missade nånting. Jag menar hur kul är det när man kommer till skolan och på måndagen och nästan hela klassen pratar om det utom en själv eftersom man inte ville gå dit. Man lärde känna några i klassen mer oxå och det var bra:)
Som tur var så hade jag sagt till mami att ha sopsäckar runt hela bilsätet, och det var tur det eftersom jag hade de mest illaluktande sakerna på ryggen som skulle gjort så att vi fick sanera hela bilen om jag fick kroppskontakt med något.

Väl hemma så rusa jag in i duschen och kasta av mig kläderna och tog bort allt äggskal i håret, efter lite mer än en timma var all geggamoja borta och jag tänkte göra mig iordning lite för förfesten som skulle vara hos en av treorna, men ca en halvtimme innan jag skulle åka (vid typ halv åtta) så fick jag oväntat besök från en kompis från sthlm, så jag stannade hemma.
Det var ju lite halvtaskig tajming, men har inte träffat personen på länge, och det är ju rätt taskigt att man åker ifrån en person som kommer och överraska en, så jag stannade hemma istället, och vi hade jättekul;)

Så ni som tvekar nollning, ta reda på så mkt ni kan om just eran nollning innan och om det är något som inte verkar bra så ska ni INTE göra det, men annars är det något man borde uppleva, för det är ett minne för livet och man missar verkligen något om man inte är med!

Pssst! Om du har långt hår så sätt upp det i en knut eller fläta det och använd hårsprej i både håret och resten av kroppen om ni vet att ni ska gör nåt kladdigt!
Ett litet tips bara, för annars kan man räkna med att stinka ett tag:)

Kram Stina Lise<3


Jag vill inte:´(

Jag vill inte gå gymnasiet:´(
Allt känns bara så jobbigt, vill bara sugas ner i ett stort gigantiskt svart hål.
Vill tillbaka till Bor där det är folk jag känner, och alla gamla kompisar samlade tillsammans för att umgås med, utan att någonsin splittras...
Jag vill bara inte!:´(

Working on my english homework:)

Sitter och gör engelskaläxan nu. Ska vara gjord tills imon"/ men jag hinner nog;)

Idag har varit första dagen som man inte behövt springa iväg från folk som jagar en med vattenballonger, vattenpistoler eller spritpennor i högsta hugg. Jag antar att dom har fått lugna ner sig lite nu i.o.m. att det blivit så uppmärksammat i tidningarna, och att det i fredags tydligen var någon som fick åka in till sjukhuset efter att ha fått en vattenballong på sig fylld med ättika och fått det i ögonen.
Om inte det är sjukt så vet jag inte vad som är det, jag menar, det är väl inte bara jag som tycker att det finns något som heter att gå FÖR långt? Det är iaf vad de här personerna har gjort.

En ny tjej har börjat i klassen föresten. Vilket nu betyder att vi har TRE Amandor i klassen. Vi har rätt många med "dublett-namn" i vår klass (det finns två i klassen med samma namn), så det är lite svårt att hålla reda på alla... Hon verkar iallafall vara jättesnäll:)

Och idag köpte jag den Oscarsbelönade filmen "Slumdog millionaire"! Och som av en händlese så funkar den inte! Jag fattar ine vrf men jag ska tillbaka till Åhlens imon och byta den mot en annan för annars så vet jag inte vad jag gör. Då har man spenderat pengar på ingenting"/
Hoppas att det löser sig:)

Första skoldagen med nya klassen SPSP09B

Idag var då alltså den fruktade första skoldagen. När bussen började närma sig skolan kunde man på avstånd se att det hängde massvis med toalettrullar i träden och att det var poliser där. Redan i bussen sa jag lite skämtsamt; "Vi kommer få ett helvete här", och det kunde inte bli mer rätt än så.
     När vi kom dit så stod det flera från tvåan och trean med påsar fyllda med vattenballonger och bara väntade på att få kasta dom på oss. Som tur var kom en lärare och stoppade dem, men när vi sedan närmar oss huvudbyggnaden ser vi att det är klottrat i stort sett överallt (jag skriver inte när allt med tanke på att det kan finnas en del känsliga läsare) där det bl a stod:

SP suger!
SP luktar bajs!
NV nördar!
Losers
93:or suger HÅRT!
93:or? Ser mer ut som 97:or xD


och det som stod mest skrivet;
WELCOME TO HELL!

Nämen vad snällt, tack så mkt, är kanske inte den första tanken som dyker upp i huvet. Det gjorde en bara mer nervös. Sen hade dom eldat på taket och tydligen satt upp massa banderoller i Värnamo med massa annat shit och sånt.
Jag var så cp-nervös att det inte var sant, men tillslut fick man bita ihop och gå in i aulan där uppropet skulle ske.

Först läste de upp A-klassen där vi då fick klarlagt att jag inte skulle gå.
Sedan var det upprop på B-klassen och där blev jag uppropad!
Och jag kom i samma klass som Louise! HALLELUJA *sjunger som sån där änglakör".
Med tanke på att det var så många som sökte till samhällsprogrammet från Bors skola  (typ tio stycken) så var det bara tre av oss som hamnade i B-klassen.

Det verkar vara en hyfsat bra klass vi går i, ganska stor med typ 25 elever skulle jag tro (kanske överdriver, men iallafall). Man känner ju typ ingen än, men det blir väl bättre så snart man kommit in i det hoppas jag:)


Welcome to hell. Eller?

Panik Panik...PANIK!!!

Var det någon som precis ropade panik?
Just det. Det var jag!
Jag vill VERKLIGEN INTE BÖRJA GYMNASIET IMORGON! Och inte någon annan gång heller föresten.
Jag vill inte hamna i en klass med nya människor som jag aldrig träffat förut.
Jag vill inte tappa kontakten med gamla kompisar bara för att man går på olika skolor.
Jag vill inte bli bedömd efter hur jag ser ut eller vad jag har på mig.
Jag vill inte stiga upp halv sju om morgonarna,
Och jag vill absolut INTE BÖRJA SKOLAN IMORGON!
Allt känns bara cp-jobbbigt och det känns som att jag inte har fått något gjort denna sommar.
Jag är riktigt nervös och längtar inte alls.
Så om ni hör talas om någon som svimmar av akuta panikattacker, så kan det vara jag.

ARRGHH! PANIK!

Korv...

Idag har jag sålt korv.
Massa korv.
Med bröd.
Det var faktiskt kul.

Korven såldes på hembyggdsfesten i Gällaryd och jag och en till fick stå och sälja korv.
I början var det helt dött för ingen köpte typ men sen blidde det korvar till både höger och vänster, jag hade hand om kassan och det gick bra.
Fast det var en tant som försökte roffa åt sig mer pengar än hon skulle ha när hon ville ha korv och hon var allmänt otrevlig, å det var inte så bra.
Stora feta korvfingrar hade hon oxå.
Eller ne, de hade hon nog inte föresten.
Som underhållning var det magdans, verkar inte så svårt faktiskt. Det är ju bara att vifta på röven lite i takt till lite orientalisk musik, det ligger förmodligen lite mer arbete i det, men det ser lätt ut.
Sen kom Katja och vi snacka lite om massa:)
Fast hon ville inte ha nån korv.

Jag har försökt få in ordet "korv" så ofta som möjligt i det här inlägget om det inte märks.
Så, korv på er allihopa.
Korv.


                                                                                                        En korv.



Varför känns allt så meningslöst just nu?:'(

Bara 18 dagar kvar på sommarlovet och det känns som att jag inte har gjort någonting.
Jag  har ju lixom gjort en hel del, men det känns som att tiden bara har sprungit iväg från mig och bara lämnat nån sorts konstig tomhet kvar hos mig.
     Ca 2 veckor in på sommarlovet ungefär så fick jag äntligen en CYKEL av min morbror Magnus för (citerar) "mina fina betyg".
Efter EN DAGS CYKLANDE så blev jag sjuk i 40 graders feber i närmare två veckor, just i samma period då det blev extremt varmt så just då kunde sola alls.
Jag stannade hemma i Bor i ca en vecka och sen åkte vi till Hult och då började jag cykla igen. Efter TRE DAGAR så ramlar jag (av någon fullkomligt idiotisk anledning) och skrapar upp hela knäet.
Vi tänkte åka in till sjukhuset först men jag vägrade så under ca två veckor har jag knappt kunnat gå normalt och än mindre sola.
     Därefter har det regnat i stort sett varje dag så jag bara kunnat sitta inne och tråka mig.

Men jag har ju fått besök från min kära Sandra från Sthlm och så har jag ju vatt på premiären för nya Harry Potter filmen (har vart nörd sen sex års ålder efter att ha läst den första boken) och den var faktiskt riktigt bra, bättre än jag trodde. Iallafall den roligaste hittills. Var och kolla på den med Louise och Rut och hennes lillebror och det var trevligt:)               Har helt plötsligt blivit Harry Potter tokig igen så nu läser jag om alla böckerna en gång till:)

Och igår kom jag hem från Pappa i Danmark efter att ha varit där i 1 och en halv vecka. Har haft superkul, har bland annat varit i Köpenhamn och gått på Tivoli, snorklat en hel massa och bara slappat och umgåtts så mkt som möjligt.
Vi har oxå suttit ute i paviljongen med utsikt över havet och Sverige och grillat och haft det urmysigt.
Jag har på nåt sätt levt i en bubbla i min egen lilla värld och nu helt plötsligt kastats in i verkligheten för att inse att sommarlovet börjar lida mot sitt slut. Så nu gäller det att göra det bästa av situationen men det känns ändå så jobbigt. Som att man är helt ensam och bortglömd trots att man är omgiven av folk.

Aja slut på mitt klagande, jag ska iallafall försöka bli lite brun nu!

Kram Stina Lise
 

RSS 2.0